idasofiaberg

Inatt längtar jag hem till mitt fina Jämtland, min underbara familj och ett hus som aldrig sover. Där man alltid hör ljudet av att någon går runt, släcker och tänder lampor, gör sin mat eller bara kollar på tv.

Tryggheten i huset av att veta att det är någon där när man vaknar, att lillen springer in på rummet och kryper upp i sängen och myser lite innan det ska ätas frukost tillsammans.  Jag älskar familjeliv även fast jag älskar att komma tillbaka hit till tystnaden sen. Det är någonting med känslan som gör mixen av det blir så otroligt bra.

Nu har jag tänkt att försöka sova, ta mig upp på skolan, kämpa mig igenom den dagen och sen är det snart helg, efter det är det bara någon dag kvar tills jag åker till familjen igen och får mysa ihop mig i soffan med alla.  Gonatt!