idasofiaberg

Min dag är fruktansvärd, den är verkligen hemsk och jag vet inte vart jag ska ta vägen riktigt.
Det är mörkt, kallt och ensamt, just nu vet jag inte vad som håller kvar mina fötter på jorden men det kommer nog snart igen för det är en ny dag imorgon och då ska det bli bättre.
Jag står framför att väldigt viktigt beslut som handlar om hela mitt liv egentligen, det kommer påverka mig hela livet och jag vet inte om jag kan ta det själv men det är ett måste så försökte sova på saken och den världen jag fick se då var inte riktigt okej, så jag har ingen aning om vad jag ska göra. Det är nu en familj hade varit bra men dom är för långt bort och har för lite med mig att göra för att kunna hjälpa mig.